A sweet old fashioned girl

så lämnar ännu en vän vår stad för att se sig om, denna gång i Europa, på obestämd tid. nu är det Anna som lämnar Gränna och mig. och det innebär nog den jobbigaste biten av separationsångesten.
för även om vi inte umgås på min altan varenda eviga kväll som innan, så är det ändå höst nu, och på hösten är det det vi gör. dricker thé, snusar vs röker, pratar om allt mellan himmel och jord, diskuterar och analyserar, på altanen, på hösten. men inte denna hösten. och även om vi inte träffas varenda eviga dag som innan så står vi alltid hela tillsammans när livet känns halvt.
ingen känner mig så bra som Anna, antagligen vet hon mer om mig än vad jag själv gör. aldrig har jag haft en sådan vän som jag har i Anna, aldrig vetat om att hon är min andra hälft förens en varm dag i Gränna hamn 2005.
det kommer att kännas halvt i Gränna i höst, men oavsett när och var jag är och när och var hon är så är vi varandras halvor och så är det med den saken. om Anna sätts i skiten och behöver mig så kommer jag direkt och vise versa. så har det varit sen sommaren 2005 och så kommer det att vara om det behövs helande, även denna höst, bara att det blir lite längre.





och Anna, eftersom jag känner dig med så vet jag att du tycker att jag är en bög nu. men skit i det och ha en el fantastico resa, skicka i vanlig ordning vykort från varje land och försök inte ens att känna dig mer hel med Jojo än med mig.