A sweet old fashioned girl

idag har jag sagt hejdå till en av de mest underbara människor jag känner, erik. i morgon åker han för att backpacka i asien i massa månader. jag är jätte glad för hans skull, men inte för min egen, jag tycker att det är jätte jobbigt och helt ärligt vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till utan hans närvaro.

vem ska hitta mitt förstånd och ge tillbaka det till mig? vem kommer att svara när jag ringer mitt i natten eller tidigt på morgonen? vem ska förklara alla konstiga, överintelligenta saker för mig? vem ska jag umgås med om jag vill vara garanterad att skratta? vem ska förstå mina snedsteg och skratta åt dem med mig? vem ska ge mig konstiga blickar när jag berättar mina barnförbjudna historier? vem ska jag gå hem till om jag vill sitta i ett privatbibliotek? vem ska säga att jag är sjuk i huvudet? vem ska jag kalla för kung? vem ska jag gulla med? vem ska skriva rim och dikter till mig på högtidsdagar? vem ska påminna mig om att det inte finns någon oscar den tredje? vem ska ta med mig på picnic eller ordna filmkväll för att visa att man kan ha kul fastän att man är nykter?
och vem fan ska komma och väcka mig med kaffe, fika, blommor, träslöjdsflagga och en dikt som visar hur väl man känner mig när jag fyller år?

erik, min babyboy. min blomsterpojke. min kung. min egna seth cohen. min favorit kille i hela världen. jag tror minsann att du är fullkomligt oersättlig, ha en underbar resa och skynda dig hem igen. jag saknar dig redan.