råttan i väggen

Jag vet fortfarande inte vad som luktar dött i min källare, men misstänker fortfarande att det är en död råtta. Eller rättare sagt så har jag övertygat mig själv om att det är det. Och jag är rädd. Råttor skrämmer livet ur mig, döda som levande är de det värsta jag vet. Äckligaste, vidrigast och läskigaste. Jag känner mig lite som Nils Karlsson-pyssling för tillfället, ligger nerbäddad i sängen och bara väntar på att den stora råttan ska komma fram och äta upp mig, alternativt få mig till att omedelbart flytta härifrån. Var är en vän som Bertil när man behöver den?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback