A sweet old fashioned girl

jag sitter återigen fast i matematikens alla konstigheter. jag har sovit för länge idag. när jag sover för länge får jag ett luddigt lager runt hjärnan, vilket gör att jag inte kan koncentrera mig. hur mycket jag än försöker så kopplar jag inte y = kx + m. jag förstår inte varför k ibland är 4, ibland 2. minst av allt förstår jag hur jag ska kunna räkna ut det.

jag får lite panik på det här, jag tycker mig inte ha tid till att sitta stilla och ha tråkigt. jag vill le och skratta istället för att sänka mig själv genom formler och funktioner. jag vill spendera hela mitt liv med att vara glad. glad på allt och alla, allra helst jämt. och skratta, för det är det bästa jag vet. skratta så att man kiknar, när ögonen blir till smala streck, kinderna till bollar och hela världen får vackert se på ens missfärgade snuständer. när det känns bra att tårar rinner från ögonen och att magen krampar.

igår kom Dave hem från Svalöv, han kom hit på kvällen och vi drack lite vin, pratade, kollade (ofrivilligt) på OS-hockey. igår var livet i en roligare fas med mycket skratt.