wicked game

jag ångrar mig, jag hatar matte lika mycket nu som jag gjorde i skolan. variabler, formler, lösa ut x och y hit och dit. jag fattar nada och börjar snart gråta på det här, alternativt riva sönder matteboken då jag dessvärre inte är någon storgråtare. idag önskar jag dock att jag var det, då skulle jag fälla några tårar och ta nya tag. istället ska jag ringa min bror - civilingenjör och mattegeni, och fråga om han vill komma hit och hjälpa mig som ett förlåt för att han snodde åt sig alla matematiska familjegener utan att lämna en enda kvar till mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback