A sweet old fashioned girl

kommer ni ihåg lördagsmorgnar när man var liten? att man alltid vaknade extremtidigt och gick runt och väntade på två saker, 1. att barnprogrammet skulle börja. 2. att man skulle få tio kronor och köpa sitt lördagsgodis.
så var det varje fall med mig och min lillasyster, Lina. ständigt denna väntan, varenda lördag var vi som besatta.
jag kommer särskilt ihåg en period av denna lördagshysteri, den perioden när barnprogrammet som visades var 100 kg godis, både jag och Lina var helt paradoxala till detta program, vad de än gjorde på programmet så visade de godis. antingen brukade jag och Lina sitta och tråna efter godiset, pratade om vad för sorter vi skulle köpa just denna lördagen osv. eller så blev vi bara jävligt förbannade, rasande över att de visade massa godis hela tiden, utan att de bjöd på något. särskilt Lina, hon var nästan jämt arg när hon var liten, jag var mest lugn jämt. ibland dock, så blev till och med jag arg, då brukade vi rusa upp till mamma och pappas sovrum, väckte dem och krävde våran tia så vi kunde gå till Brittas Kiosk och köpa godis, sisådär kl 8 på morgonen. svaret var såklart ändå alltid nej.

nu för tiden vaknar man gärna så sent som möjligt på lördagarna, allra helst så sent att man slipper timmarna som kallas för morgon. nu vaknar man oftast bakfull och försöker hämta kraft för att hämta mängder av vatten. gud vad det var bättre förr!

kommer ni ihåg 100 kg godis? visst var det inte bara jag som tyckte att det var provocerande?