A sweet old fashioned girl

I söndags hade jag delar av min släkt här, vi skulle ha lite avskedskalas för mig med det klassiska temat, fika. Pappa bakade semlor, mamma bakade biscotti med tranbär och pistagenötter och jag gjorde en hallon & limemousse-tårta.

Fikat var mycket uppskattat från släktens sida, och från min med, men mest uppskattade jag besöket i sig. Det känns konstigt att flytta, man kommer på hur fruktansvärt mycket man kommer sakna allt och alla. Att bara prata på i telefon med farmor när hon ringer. Att få abstinens av de små syskonbarnen och man åker till dem och busar i några timmar för att stilla sig. Att äta kvällsmat framför TVn med mamma när hon sitter i "sin" fåtölj, att småprata och bara vara, att hon blir så otroligt stolt över mig och mina syskon, av minsta lilla bra man gör. Att titta på pappa och tycka att han är världens knäppaste när han klär på sig alla sina jaktkläder bara för att åka ner till Ica och handla mjölk. Lina, att alltid ha sin käraste vän och syster runtomkring sig, att skratta hysteriskt åt precis samma saker varje dag.

Jag är så lyckligt lottad att ha den släkt och familj jag har, och jag kommer att sakna ihjäl mig efter denna vardagen jag har här samtidigt som jag dör lite av nyfikenhet på min nya vardag i Oslo.