älskade gamla ramar
Det är väl inte direkt en hemlighet att jag har en vansinnig förkärlek till äldre ting. Möbler, tavlor, burkar, lampor, ramar, porslin, lådor, kakelugnar, hus och ja, så gott allt tänkbart som är gammalt och vackert. För det är ju just så, gamla, antika ting är så mycket vackrare än allt det nya. Äldre saker berättar en historia, det gör inte de nya.
När vi var hos farmor i lördags så pratade jag om gamla ramar, farmor snappade upp det och vips så var jag med flera fantastiska gamla ramar och bilder. Ramar och bilder som talar till mig, särskilt en, en otrolig bild på min farfar när han var liten. Jag älskar den bilden! Det är nog ett av de finaste minnena jag fått, eftersom att farfar dog när jag var drygt 8 år så har jag inga egna bilder på honom, bara små minnen i huvudet. Men inte längre, nu har jag hans bild i en vacker ram, som talar till mig.
världens sötaste lilla farfar.
och så ett stort, inramat, foto på pappsen när han var i 13-års åldern. inte fullt lika gammalt, men fint ändå.
När vi var hos farmor i lördags så pratade jag om gamla ramar, farmor snappade upp det och vips så var jag med flera fantastiska gamla ramar och bilder. Ramar och bilder som talar till mig, särskilt en, en otrolig bild på min farfar när han var liten. Jag älskar den bilden! Det är nog ett av de finaste minnena jag fått, eftersom att farfar dog när jag var drygt 8 år så har jag inga egna bilder på honom, bara små minnen i huvudet. Men inte längre, nu har jag hans bild i en vacker ram, som talar till mig.
världens sötaste lilla farfar.
och så ett stort, inramat, foto på pappsen när han var i 13-års åldern. inte fullt lika gammalt, men fint ändå.
Kommentarer
Trackback
