A sweet old fashioned girl

Det här med att jag har mina mysmorgnar med frukost och en utvald sommarpratare som sällskap har tagit sig lite längre. Jag myser numera hela dagen med diverse sommarpratare, de håller mig sällskap när jag städar, när jag sminkar mig, när jag fixar iordning mig inför jobbet och framför allt så får de mig att göra mest ingenting mer än att ligga och lyssna på dem och deras berättelser. Efter jobbet när jag kommer hem till Dave småpratar vi lite, innan jag känner lite abstinens av att ha en lugn röst i öronen som berättar om sitt liv, jag hann alltså knappt hem innan jag följde upp Per Morbergs sommarprat där jag lämnade det för att gå till jobbet. Efter att ha lyssnat klart på det lyssnade jag på Josefine Bornebusch, Sissela Benn och för att sedan släcka lampan, lägga mig extra bekvämt och somna in med Pluras sköna röst i öronen. Jag har hittat något som får mig att hålla käften, jag har nog aldrig pratat så lite på en dag som jag gjorde igår. Och vad säger Dave om det här? Jo, han tycker nog att det är rätt trevligt att lyssna på någon annans babblande än mitt för en gångs skull. Dave har en liten förmåga att ibland stänga av sina öron när jag pratar för mycket, jag märker det inte då, utan först flera dagar senare när jag kanske berättar något uppföljande från det jag berättat sist och Dave då inte har en aning om vad jag pratar om. Mina nya vänner, sommarpratarna är nog bra nya vänner för mig, vänner som pratar och pratar, och bara om sig själva och som aldrig lyssnar på vad jag har att säga.