A sweet old fashioned girl

Nu har jag suttit på bussen från Oslo i över tre timmar och är strax framme i Göteborg. Sist jag åkte hem hade jag ju turen på min sida, jag missade bussen från oss till centralen med en minut, hoppade på en annan buss som skulle till ett helt annat ställe, pratade med busschauffören och det slutade med att han körde mig fram till dörren på bussterminalen. Sådan tur kan man bara ha en gång i livet, tänkte jag nu och därför planerade jag att ta mitt ansvar och själv se till att jag kom med bussen idag. Igår kväll såg jag till att allt var klart när jag gick och la mig, att resväskan var färdigpackad och stängd, att datorn låg i datorväskan, att jag hade biljett, plånbok, och allt sånt. Jag la fram kläderna jag skulle ha på mig, räknade ut minsta lilla minut jag kunde tänkas behöva, räknade in att ev. snooza för länge. Bus4you gick 07.50 från centralen, så då tänkte jag ta 07.30 bussen från där vi bor, det tar bara fem minuter med bussen till stationen, och för att då inte missa den bussen tänkte jag att jag går från vårat lilla hus 07.20, för att då ha råd med att tappa några av mina tidsoptimist-minuter på diverse saker. Men hör och häpna nu! Jag var utanför vår dörr 07.20, gick till bussen, som tar två minuter, jag väntade tre minuter och kom med 07.25 bussen mot centralen istället! När jag sedan kom ned till centralen köpte jag lite frukost, sa god morgon till busschauffören, la in mina väskor och satt på bussen 10 minuter innan avresa! Vilket moment i mitt liv, jag kan inte minnas senast jag inte hann med allt precis på marginalen, vilken lyckad framförhållning! Och va skönt det var, vanligtvis när jag sitter på en buss mot centralen går alltid tänket i huvudet "Skynda dig jävla busschaufför, måste du stanna här!" "Jävla medresenärer, skynda er att hoppas på bussen så han kan köra igen!" "Ska det på människor här också? Hur fan ska jag nu hinna om människor ska hoppa på precis över jävla allt!" "En barnvagn, helvete, nu missar jag den!"  "Öppna dörrarna så jag kan springa av din slöa jävel!" Mycket stress, mycket svordomar, mycket ilska, men inte idag, och inte i framtiden, jag ska nu bli en tjej med samma framförhållning som idag! Gränna, vi ses snart!