A sweet old fashioned girl

Jag får ofta höra att jag skulle bli den perfekta hemmafrun, att jag är en liten husmor och att det är sjukt att jag lagar så mycket mat och bakar fastän att jag inte har gått i pension typ. Folk tycker att jag är knäpp som städar och dammar och har mig, att jag för ung för att tänka på tvättider. Människor tittar konstigt på mig när jag pratar om min längtan till landet och mina drömmar om att få plantera och skörda, en perfekt gammal husmor i en ynglings kropp. Men, kära vänner, så är inte fallet. Fallet är verkligen inte alls så, kan jag tala om för er. Idag har jag nämligen spenderat en kvart på att stryka ett par byxor, observera ett par. Och det blev inte ens bra! Ikväll ska jag jobba på a lá carte-serveringen på Scandic, där allting är propert och alla vet hur man stryker. Förutom jag, jag har ingen aning och vet inte riktigt hur jag ska ursäkta mig för det här. Mamma hade en liten strykskola med mig för några år sedan, jag kunde inte ha varit mindre intresserad och undrade varför jag skulle behöva kunna det. Mamma påpekade att jag någon gång i framtiden skulle ha ett jobb där jag måste stryka mina kläder, jag fnös mest åt det hela och tittade ouppmärksamt på när mamma visade. Ni kan gissa hur mycket jag ångrar mig idag, mamma kan du komma hit och ta om den där skolan?