A sweet old fashioned girl

Men så finns det även den typ av människa som har förmågan att ge sken om att jorden och varenda människa som vandrar på den har en gloria över sig. Igår kväll träffade jag en sådan och nu tänkte jag dela med mig av vad som hände mig när jag jobbade på Scandic och hade hand om ett sällskap på 40 pers. som skulle äta tre-rätters. Jag började med att presentera mig och hälsa dem välkomna, berättade att vi alla skulle ha en jättetrevlig kväll tillsammans och vad de skulle för äta för rätter och vad de skulle få dricka för viner till rätterna. Sedan hällde jag upp vin till samtliga och efter det var det dags för förrätten. Mitt emellan för- och huvudrätt, stod jag i skymundan och öppnade vinflaskorna de skulle ha till huvudrätten, då kommer det fram en man i 40-års åldern och frågar om han får säga en sak till mig. Javisst, säger jag. Då säger denna man, fast på norska, "Jag ville bara säga det, för det är helt fantastiskt, att det strålar verkligen om dig! Du ler och är så glad och ja, du verkligen strålar! Får jag fråga en personlig fråga?" Jag tackade så hemskt mycket, och log ännu mer och sa att det gick bra. Mannen frågade om jag trivdes bra på jobbet, och jag svarade att jag trivs jättebra. "Det syns verkligen på dig, och ja, det är verkligen fantastiskt hur det strålar om dig!" Jag blev så glad och rörd och fick verkligen hålla hårt om känslorna för att inte fälla en tår. Sedan sa han att han skulle hålla ett tack för maten-tal när de hade ätit klart och frågade om han fick nämna mig då, det gick bra svarade jag. Kvällen flöt på och när de sedan ätit deras rätter så såg jag att han började hålla sitt tal, jag höll mig i bakgrunden och sedan ropar han, Lovisa var är du? Så jag kikade fram och vips så står han och håller om mig framför alla, berättar för dem vad han tidigare sa till mig och säger sedan till de andra, titta på henne, visst strålar det verkligen om henne. Alla nickar och ler och börjar applådera och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Mannen fortsatte att lovorda mig "Det ni inte vet, som Lovisa också sa till mig, är att hon bara har jobbat här en vecka, kan ni fatta det?" Alla applåderade igen och jag blev så rörd! Mannen tittar på mig och tackar så mycket för ikväll och säger att det är tack vare mig som de har haft det så trevligt under kvällen, alla nickar igen och applåderar och då kunde jag inte hålla tag om mina känslor igen så jag började snyfta för jag blev så rörd och överväldigad av det hela. Mannen bara fortsatte, och jag fortsatte snyfta och alla andra fortsatte applådera. Jag kan inte fatta hur fina endel människor är, så många som tycker att man bara är en liten servitris, och så många som kanske tänker som den mannen, men som inte säger något. Nej, det var helt fantastiskt av honom och jag tror att jag skulle kunna se en hel del skräckfilmer i dagarna och fortfarande känna hopp för mänskligheten.