A sweet old fashioned girl

jag satt på kontoret och tog emot samtal då jag hör hur mina jobbarkompisar börjar hojta om att min dejt har anlänt. matilda öppnar dörren och där står han. ung, fräsch och rätt så söt. söt har aldrig varit min kopp av thé, men visst tänkte jag. så jag gick ner till skrivarrummet, sträckte fram handen och presenterade mig. han tar emot min hand och säger "Hej, det är jag som är Fritiof!" Fritiof. Fritiof! FRITIOF?!

vi har problem med skrivaren på jobbet, fortfarande. jag har testat allt som står i min makt, men den vill inte. så jag ringde skrivarservice, var på jag fick prata med en kille, han lät ung, ung och fräsch. han kunde inte hjälpa mig via telefon sa han, så han kommer hit, så fort han har haft lunch, som han också sa. jag sa att han var mycket välkommen och att vi ses då, flörtigt och hemskt oproffesionellt. nu återstår det att se om det kommer en supportnörd i glasögon och portfölj, eller om det kommer en ung, fräsch man.

idag har varit en tung dag på jobbet. för lite tid och för lite personal för att hinna med. en sjukanmälning, och en som sket i jobbet för att han inte kunde få ledigt. jag blir trött på människor utan arbetsmoral. kan man inte byta sitt pass med någon, och man inte får ledigt så behövs man på jobbet, och då jobbar man sina timmar.
trots mycket kunder, mycket att göra och mycket stress under ett halvt dygn på jobbet, så överlevde jag ännu en dag i den kaotiska polkavärlden, jag har goda jobbarkompisar och underbara chefer.

nu ska jag gå och lägga mig, trött som jag vet inte vad. och så ser jag fram emot morgon dagen, den ser ut så här:

06.20 vakna, gå upp, stänga av väckarklocka
06.30 brygga en halvliter kaffe att förtära under tiden jag läser nyheter, vaknar till liv och sedan sminka mig
07.45 anlända till jobbet, gå igenom ordrar och dagordning
13.00 lunch
17.00 få höra "lollo! vi vet att du slutar nu, men snälla, kan du inte jobba över, du ser ju hur mycket folk det är i butiken"
18.00 jobbar fortfarande, eller allra helst, komma hem, umgås och äta med mor och far och sedan ta det lugnt, se en film, sova. framför allt ska jag sova i helgen. det behövs.

vi har fått nya packare på jobbet. de är ganska små, och som sagt, nya. när det kommer nya måste man vara sträng och bestämd, annars gör de fel och tror att de är på dagis- är man rädd, så gör man oftast rätt. jag har övat taktiker på prao-elever hela våren, så tro mig, jag vet hur detta fungerar.

i måndags så fick jag i uppgift att vara chef över de nya packarna, kontrollera och ansvara över att de gör rätt, jobbar effektivt och så vidare. jag var mycket bestämd, och även mycket arg så fort det blev minsta lilla fel. nu efter ett par dagar är det ingen som gör fel, alla gör rätt. och alla är livrädda för mig. jag har även talat om för dem att jag är en adlig grevinna och att de är min arbetarklass, var på de kollar lite konstigt på mig, men ingen säger något utan nickar bara lite försiktigt.

mina jämlika kollegor har börjat kalla mig för Hitler. och idag fick jag en present av en av dem, Lars. han tyckte att denna present, i form av en huvudbonad passar mig och mitt sätt att visa min auktoritet på. den är från forna Östtyskland, och bars antagligen av den strängaste vakten vid Berlinmuren.

härom dagen var min mor och far i mitt kära göteborg. när de kom hem på kvällen hade de en present till mig, detta underbara, underbara klockhalsband från Vintage by Fé. motivering till gåvan var att de tycker jag är så duktig som jobbar så mycket. jag blev jätte glad, och då blev de helt till sig över att jag gillade det så mycket. underbara, konstiga, föräldrar. jag, själv tycker att det är snällt att jag får bo kvar hemma, gratis, fastän att jag tjänar egna pengar.
underbara klocka, underbara mamma, underbara pappa.

så var det måndagkväll igen och ännu en arbetsvecka har börjat. förra veckan jobbade jag femtio timmar, ganska orimligt, då jag aldrig har tid att träffa mina nära och kära. jag saknar hedvig, svea och harry. de bästa småttingar till syskonbarn en faster kan ha.  jag saknar i våras när jag jobbade halvtid och vi brukade gå och köpa glass, åka på utflykter, gå och fika, bygga skokartongshus, pyssla och jag hade massor av tid att spendera med dem. nu jobbar jag av tiden. välkommen till verkligheten, fröken ljung?!

en underbar amadeus var här i helgen. det var roskilde-reunion med extra folk, extra öl, extra mat och extra mycket onkel kånkel. och vättern var full av vatten, vi av annat. hej förresten, ja, det kan vara så att jag har börjat blogga igen efter något år av torka.